Allt har sin tid.
the Scribbler har haft sin.
Bloggandet - ett slags självplågeri i väntan på ett "genombrott"?
-------------------------
Livet är fullt av små, små elaka saker som ingen lägger märke till, allra minst jag själv. Jag tänker att jag ska "ta tag" i det, men det blir inte av. En sak kan vara mitt påstådda "livskrisande" (inte sant alls).
Jag har inga "livskriser" och jag delar inte uppfattningen att en sådan emotionell konjektur - normalt vs. plötsliga "kriser" och sedan ett nytt normalt... - skulle diktera hur ett helt liv - mitt eget - ser ut.
Jag lever sen några år tillbaka i en tjurig förnekelse av precis ALLT!
-Är du inte som andra?
Men nej, jag är inte som andra. Men jag förnekar att så är fallet. Jag vet det, men du fattar ingenting. Jag ser, men du är blind.
Jag har kanske problem med det ena eller det andra, men förnekar det...Små problem = total förnekelse. Stora problem, samma sak där. Jag vet allt redan. Men jag vill inte veta.
--------------------
Dom kallar det AuDHD.
Jag kallar det inte för något annat än "Jag Själv". Jag är inte andra människor. Jag vet inte ett jota om vad som rör sig i skallen på dom. Så, jag krigar istället, mot ett diagnos-samhälle där alla har nån jävla "variant".
Jag skulle hellre dö än att säga rakt ut att jag har en "variant". En variant av vadå?
Eller en konfiguration, lite som vore jag programvara. Något dött...en sak, ett objekt, en maskin...
Att kriga mot språk och definitioner tröttar ut mig något oerhört. Jag hatar hatar hatar ju labels som jag inte väljer själv.
Jag sa t.ex. nyligen upp en livslång bekantskap med det tröttsamma epitetet "häxa". Jag växte ur...Det kunde varit något annat, en annan "variant".
Jag kunde kanske varit gay... eller jag kunde varit feminist. Jag kunde också ha varit en högerextrem.
Ord på modet stör mig onaturligt mycket. Jag definierar mig själv som en människa med ett liv.
Vilken sorts människa kan få vara föränderligt. Det är det nämligen. Eller öppet för förslag. Mina förslag.
My world, my rules.
----------------------
Stolt och egensinnig är två labels som faktiskt passar mig. De passar för att de beskriver hur jag är. Inte hur du är. Inte alla andra heller.
Det är inte självkännedom som fattas mig. Jag är ett veritabelt universalgeni på just Mig Själv och min s.k. "variant".
Jag är nämligen "en sån där" (ett annat epitet som jag fick mig påklistrat av en korkad kärring på landet som blev lite rädd för mig). Jag tyckte det var lite roligt ändå... att bara vara "en sån där". Ingen vet ju vad det betyder...
-Något dåligt, antagligen. Du har gjort helt fel livsval.
Jag gillade det faktiskt. The ambiguity. Friheten... att göra helt fel.
Frihet är något man tar sig... Inte något man får.
Friheten att få vara sig själv: Ärlig, genuint nyfiken, stolt och egensinnig. Skitjobbig person, du.
Och så satans- arg! Jag har nog alltid varit väldigt arg...Det gör mig inget, det är bara skönt. Jag är ju en "sån där"...
- Vem ska summera vem i några få meningar? Vem fan är du?
-------------------
Men det kommer kanske en dag när man kryper till korset och säger: Ojojoj...Jag har AuDHD. Hjälp!
Jag är helt klar över att jag alltid har varit en sån där. Jag vet det redan.
Det är DU som inte vet.
Jag är ordningen och rutinerna personifierad. Jag är noggrann och gör en sak i taget. Det som ser lätt ut är inte alltid det. Jag anstränger mig, också när det tar emot.
Jag skapar en fin-fin struktur, sen sabbar jag alltsammans och skapar kaos istället. Mitt eget trivsamma kaos dvs. allt som jag lärt mig kontrollera och bara leva med. Det lärde jag mig som "häxa", att arbeta med naturen som den är. Att vara som jag ÄR.
Inte sjuk. Inte fel. Bara JAG.
I komplett mörker...i bländande ljus. Med alla underliga gråzoner...alla dimmiga dagar..
Jag är nog lite som Shiva...guden som förstör och återställer i ett evigt kretslopp. Andras kaos förstår jag inte alls. Vad är problemet?
-------------
Min man är mer toxiskt destruktiv, så mellan oss har det varit som Sol och Måne. Han river ner allt, jag bygger upp. Ibland byter vi roller eller skriker åt varandra över himlavalvet... som Hera och Zeus.
Han vill inte förstöra. Han är inte otrogen mot mig, utan mot sig själv. Mot naturen...
Men då! Han försöker ju bara vara normal . Det skiter sig ganska ofta...Han rör till allt! Han förnekar också ALLT, men av en helt annan anledning.
-Survival mode... Ångest. Panik. Skräck för det okända. För många tankar samtidigt.
Han menar inget med det, säger han, när vi någon gång tar en titt på hela katastrofområdet. Och vad gör jag då?
Jag biter ihop, jämna veckor. Jag accepterar, udda veckor... Jag rycker på axlarna och bygger upp något, igen och igen. Eller så river jag ner. Murar kanske...eller min egen balans. En kamp, kan man säga, men så är ju livet. Levande på nåt sätt...
Jag tar det för vad det är. Det har ju alltid varit så. För många rusande tankar...
-Ingen livskris alltså?
-------------------------------------
Exekutiva förmågor och viljan att "hantera" försämras av existentiella trauman och motgångar. Vi har fått vår beskärda del av det. Samhället är bra fyrkantigt.
Min man är också en "sån där". Vi brukade se varandra, undermedvetet och intuitivt, och bara förstå. "Vi mot hela världen". Sen hände det saker. Saker som vi hanterar väldigt olika. Han hanterar inte alls. Han blir mer adhd när det kör ihop sig. Virvlar omkring och söker kickar mitt i panikattacken. Jag försöker hålla ihop allt. Jag blir mer som en deprimerad autist.
Tills jag bryter ihop i vad som kallas neurologiskt utbrändhet eller "meltdown". Jag kallar det för kolsvart. Mina egna ord. Det får vara så.
Inte för att jag är kvinna heller...utan för att jag är jag. Jag gör si och jag gör så, so what?--- utan att skylla på ett manssamhälle? Jag vill ta lite ansvar för min egen s.k. "konfiguration".
- Som att hängas kanske, eller skjutas.
-------------------------------------------------
Antigen är hon en utarbetad stackars hunsad kvinna som borde skilja sig och vara feminist, särskilt när hennes man är en oansvarig, självupptagen och kaotisk slarver. Eller, så har hon underdiagnostiserad AuDHD och ska ömkas eller förskjutas, - och kanske han med. Men särskilt hon. För hon är ju kvinna.
-Var så god och skölj.
Nej jag tycker inte att det är något neurologiskt "fel" på mig. Jag tycker ingenting sånt. Jag slåss mot mantran och epitet, inte mot förlegade "könsroller".
Jag tycker inte alls om att vara kvinna på dom uppsatta villkoren. Det låter bara sååå jobbigt. Kan kärringar inte bara säga "ja" eller "nej" utan att det ska daltas också?
Då föredrar jag att bara vara en sån där.
Jag tycker jag har en viss klarsyn och vet en massa saker som ingen vill höra. Jag vet t.ex. att min man också gör sitt allra bästa. Jag vet oftast vad jag vill och inte vill och då säger jag det. In the long game...Men att en omvärldsanalys gör det väldigt klart för mig/oss att jag/vi inte passar in någonstans här.
Vi blir inte speglade i den mossiga analysen.
Vi brukade vara framtiden. Nu tar andra vid.
Den är inte här ännu...framtiden.
-----------------------------------------------------------------
Jag är oerhört framgångsrik, tycker jag. En riktig solskenshistoria.
-En pionjär.
Det tycker inte du, du ser en trasig looser. En stackare.
Men du sätter dig inte på mig. Du skulle bara veta vad jag anser om din utvecklingsstörda "normalitet".
Jag ser istället trappan, berget som jag har bestigit men som du bara gick förbi. Jag ser allt jag kan och blev så himla bra på, - när du fick allt serverat.
Du behöver inte mig och mina kunskaper, säger du. Jag är en börda för dig och ditt "samhälle"...
Det är ömsesidigt, raring. DET FINNS INGET "VI".
Jag ser en verklighet så som den är. Min egen. Jag vet att jag är dödlig också, det du.
Lite som att vara en sån där...
----------------------------------
PS:
Ancient Indian Ways: Ayurveda and Consciousness
- The Three Doshas (Energetic Forces): Ayurveda, detailed in texts like the Charaka Samhita, attributes neurodevelopmental and behavioral traits to imbalances in the three primary bodily forces (Vata, Pitta, and Kapha). What modern medicine classifies as autism is traditionally linked to an excess of Vata dosha, which governs the nervous system, speech, movement, and sensory processing. High Vata naturally explains heightened sensory sensitivities and anxiety.
- The Three Gunas (Mental Qualities): Ancient Indian psychology uses the Samkhya philosophy to assess personality through three qualities (Sattva for clarity/calm, Rajas for passion/activity, and Tamas for stillness/lethargy). Rather than labeling a restless or hyper-focused individual as "disordered," they were viewed as having a highly dominant Rajasic or Tamasic state requiring dietary and lifestyle balancing.
- Holistic Therapy Over Pathologizing: Treatment was not aimed at erasing the person's identity, but at restoring internal equilibrium. Practices focused heavily on gut health (as digestion affects neurological function), yoga to quiet a restless mind, and specialized soothing oils like Shirodhara (pouring warm oils over the forehead) to calm the nervous system.)
Traditional African Ways: Interconnection and Destiny
- The Concept of Ubuntu: This central philosophy—"I am because we are"—means an individual's worth is inextricably tied to the community. A child with communication differences or unique behaviors was not isolated or institutionalized. The community expanded its definition of normal to adapt to the individual, sharing the collective responsibility of care.
- Reverence of Disability: Historical research shows that many ancient African cultures revered disability identity rather than viewing it as abnormal. A person with unique cognitive traits was often believed to be chosen by or a blessing from the gods, possessing a closer spiritual link to the ancestors.
- Assigned Roles: Because everyone was believed to be born with a specific destiny or purpose, individuals with distinct mental traits were given visible, functional roles within daily activities, seamlessly integrating them into the social fabric. [8, 9]
The Core Difference From Modern Western Models
| Aspect | Ancient/Traditional Ways | Modern Western Model |
|---|---|---|
| Primary Goal | Holistic harmony & community integration | Individual independence & clinical management |
| Perspective | Internal energy imbalance or spiritual uniqueness | Biological pathology or neurological deficit |
| Caregiver | Multi-generational family & whole village | Specialized medical professionals & institutions |
Lycka till!