Kapitlet i vilket vi avkrävs viktiga, men samtidigt högst tillfälliga, beslut
“Sometimes people really don’t have our best interests in mind.” ― Oscar Auliq-Ice
Vi står inför ett vägskäl där vi plötsligt måste välja en av tre vägar för att komma vidare. Vart leder de?
Här gör Tarot-kortens Stora Arkan entré. Den första vägen kan vi kalla "den breda", representerad av kortet Världen (eller Universum). Den leder oss till en sfär vi kallar Kollektivet – eller Astralplanet. I detta astrala hus bor Månen och alla nior. Kortet Världen handlar om avslut och kategoriska slutsatser; något har klarats av redan innan det egentligen börjat. Men vi återkommer till detta.
Den andra vägen leder till prestige och intellektuellt inflytande – men bara om vi anstränger oss. Vägen hit heter Omdöme (och Nykterhet). Det handlar om klarhet i tanken; en smalare och betydligt vassare väg. Här styr Merkurius, som i astrologin ofta är en sprudlande Tvilling eller en flitig Jungfru, hemmahörande i det Tredje huset – där man gärna minglar, skvallrar och dricker vin. Talet vi söker är en åtta, och den vardagliga egenskap vi möter här är ofta intellektuell arrogans.
Det tredje valet för oss till sjuornas sfär: konstens, romantikens och njutningarnas rike. Den dygdige finner även andra kvaliteter här, som stoicism eller en mer teoretisk skönhet – sådan man finner på ett notpapper, i matematiken eller hos antikens marmorstatyer. Venus (eller Afrodite från Melos) är den här sfärens härskare. Här samsas mänskliga synder och moraliska dygder under samma tak.
Det blev en hel del att packa upp, men vi förutsätter att resenären dras åt det ena eller andra hållet av naturliga orsaker: personlighet, gener eller kanske uppfostran. Det är alltså inget mystiskt i görningen, vilket är min huvudsakliga poäng.
Det fina är nämligen detta: Du behöver inte hela tiden välja "fucking ansvarsfullt" och medvetet! Du föddes som åtskilligt mer än bara en lerklump, vilket gör att den första etappen på den andliga resan kan framstå som ganska onödig för de flesta.
Merkurius intellektuella hemvist förbinds med Venus hedonism genom en egen väg: Tornet. I Tarot talas det ofta om Tornet i termer av katastrofer och trauman. De religiösa och moraliska ser civilisationer falla samman på grund av girighet och ondska. Men för oss som inte bygger så höga torn räcker det med att batteriet i en sfär tar slut till förmån för en annan. Om självförtroendet eller motivationen rasar i en sfär, flyttar vi helt enkelt uppmärksamheten till något annat. Svårare än så behöver det inte vara en vanlig vardag.
Tornet kan fungera som en svagt lysande fyr vid havet: något som lockar snarare än förskräcker. I vår tid är valet mellan två ting ofta svårare än själva handlingen som följer.
Slutsats: I det ögonblick du upptäcker att du har ett fungerande intellekt, förmågan att beröras av skönhet, eller att du helt enkelt glider fram och tillbaka mellan Månen och Jorden på glatta synapser – då integrerar du dessa aspekter som en del av ditt basala, snor-coola ♥YOU♥.
Ytterligare vägar finns som tillval, som de mellan Månen och Venus eller Månen och Merkurius. Korten där heter Stjärnan (hopp och framtidstro) samt Solen (hälsa och glädje). Nu finns det visserligen många i vårt samhälle som varken känner hopp eller hälsa, men till dem säger vi bara: "Ryck för fan upp dig! Var inte så deprimerande hela tiden!"
Vi har inte tid med det där nu. Vi ska nämligen tala om allvarligare saker: den kusliga Månens och kollektivets sfär.
Redan i nästa kapitel.