"Saker och ting har gått snabbt utför sedan upplysningstiden, för när väl detta småaktiga, resonerande förnuft – som inte tål några paradoxer – väl har väckts, kan ingen predikan i världen hålla det nere. " ~ Carl Jung (1944)
Någonstans där ute i världen pågår en verklighet, och vi bör inte förlora kontakten med den helt och hållet.
I Prag hölls till exempel en stor konferens om häxor så sent som förra året. Enligt programmet åt de lunch, drack kaffe, drack te och åt kakor. En del alkohol kan också ha varit inblandad, liksom ytterligare en lunch. Men vad man faktiskt kom fram till, förtäljer inte historien. Ett ämne som tydligen diskuterades – och som samtidigt kan skapa en viss konflikt – rörde situationen för våra "vördade kollegor" i bland annat Afrika.
Häxor dödas (fortfarande) i Afrika.
Här är det förmodligen meningen att man ska komma till undsättning som en vit blodkropp, och bli helt skogstokig i solidaritet med våra magiska bröder och systrar, men;
...vi glömmer då kanske hur vissa utövare i Afrika faktiskt beter sig, när de skrämmer skiten ur unga flickor för att sedan sälja dem vidare till människohandlare och prostitution.
Byns häxa här hemma – hon med sina tarotkort, sina örtteer och sitt sunda förnuft – föredrar nog mer intima sammankomster framför konferenser och stora, globala evenemang.
-----------------------------
Den krassa vetenskapen kan dock och mot alla odds ha blivit häxans något "hemliga" vän. Kanske för att det var så druiden eller schamanen intuitivt uppfattade en verklighet från början, nämligen som "verklig". Mediciner med ursprung i växtriket, studier av stjärnor och himlakroppar... allt började en gång som "magi" i våra sinnen.
Idag talar folk oftare om hur dessa nyvakna sinnen möts igen, hur broar byggs, och hur vissa tämligen otroliga teorier kan förvandlas till rimliga verkligheter.
Men vi har inte blivit inbjudna till någon sådan konferens...
– eller har vi det?
the End
----------------------
-----------------
PS: Efterord till ett efterord:
Först som sist, AI har inte skrivit dessa texter. Däremot lät jag AI översätta till svenska, det engelska original som fanns liggande bland mina röriga anteckningar. Det tekniska greppet besparade mig veckor av arbete och huvudbry.
I "Conclurion, del II" tar jag stryptag på den västerländska kabbalan. Vilken dag som helst nu...