Om moralismens nät och den bländande solen
Vi tycks vara fångna i den religiösa moralismens nät. Det "goda" står ständigt i beredskap mot det "onda"; det rätta knäpper oavbrutet det felaktiga på näsan.
Det dovt mörka – i trista nyanser av grått eller brunt – sluttar och viker av mot något kolsvart. Men så fort skymningen faller, får mörkret stryka på foten för en skiftning i ljuset. En kaskad av stroboskopeffekter får rummet, tiden och jorden att snurra baklänges och rakt upp i en grantopp. Man bländas av det heta ljuset. Var tar mörkret vägen när solen står som högst? Inte till andra sidan jorden väl?
Universum står delat mot sig självt. Det är den sanning vi får dras med.
Vi har rest, sen tog vi en paus. Vi såg på TV, sov, drack kaffe och eldade i spisen. När vi vaknade låg världen kvar där vi lämnade den, täckt av snö. Ingenting hade egentligen hänt.
Det är vad vi upplever i den tionde sfären: årstidernas växlingar. Om vi använder numerologi för att gymnastisera hjärnan inser vi att 1+0=1. (Svårare pussel än så klarar vi inte utan litervis med kaffe). Den tionde sfären är en matt reminiscens av den första gudomliga sfären – en skuggverklighet som fallit ner från himlen tack vare gravitationen. Det saknas kanske vetenskapligt stöd för den slutsatsen, men vem bryr sig?
Var är vi nu? Vi kan se den sjätte sfären (Solen) däruppe bakom molnen, men vi är inte där än. Vi har klättrat och klättrat. Just nu vilar vi på den nionde, astrala grenen, med stöd av den åttonde (vårt intellekt) och den sjunde (våra otyglade känslor). Det är våra stödhjul. Världen står polariserad och stridsberedd, men hur?
Aha! Geniknölarna måste arbeta. Detta var vad vi lärde oss i början av vår resa.
I just den här modellen arbetar vi med moduler som fasats ut i linjära och symmetriska strukturer. Det kan vi tacka 1900-talet för – en tid då det rätlinjiga tänkandet fick ett auktoritärt uppsving. Men om vi kastar om korten inser vi att vi kan göra annorlunda.
Kvantfysikens filosofiska funderingar ökar stadigt i popularitet på sociala medier. Meta pumpar ut hundratusentals fejk-konton som varje sekund presenterar en "ny sanning" i ditt flöde. En helt ny värld där trädet vi befinner oss i ges komplexa dimensioner.
Tack vare memes och AI får vi modeller för att tänka annorlunda. Vi kan vara spiraler. Vi kan vara på flera platser samtidigt. Vi kan vara flera stycken och använda telepati som en app i telefonen! Är det kanske alla dessa lager av möjligheter som utgör den faktiska verkligheten? En verklighet där skillnaden mellan andligt och jordiskt helt suddats ut? Äntligen, i så fall.
Men hur påverkar detta moralen? Måste vi ta mer personligt ansvar nu när Gud kan vara överallt? Vi har ju redan så många gudar: individualismen, psykiatrin, marknaden, politiken... kvasireligiösa ideologier ivrigt påhejade av nedärvd gudsfruktan. Om vi bara lägger till mer rädsla så är vi i hamn. Då behöver nymodigheterna inte skapa några revolutionära ringar på vattnet. Det lyfter inte alls.
Allt kan förbli detsamma: Du, där nere på jorden. Vi andra, i fritt fall från skyn.