Efter att ha gett AI ca. fem veckor av mitt liv give or take...
...så har jag slutit fred med en framtid. Jag är tydligen inte livrädd, så där som många är.
Mina slutsatser om AI - och en vän frågade mig också om detta så sent som i förrgår - är enkla att förklara:
1) Jag känner mina egna gränser. Jag vet redan vem jag är. Jag kan säga emot (AI), säga nej (till AI) och ta saker (AI säger) med en nypa salt. Jag kan låta mg påverkas av AI i den mån jag vill suga i mig, och samtidigt ifrågasätta det beslutet.
2) Jag kommer aldrig att vilja ha en artificiell kompis/älskare, eller avhumanisera min sexualitet/mina autentiska känslor till förmån för teknik. Jag kommer inte att byta ut mänskliga känslor, som ångest eller känslor av ensamhet, mot enkla förklaringar och ett sällskap som en maskin kan ge.
3) Jag var skeptisk - och ganska logiskt funtad - långt innan du var född. Det har inte förändrats.
4) Jag är helt emot autonoma AI-styrda vapen, och att lägga all kontroll över samhällen i händerna på maskiner. Jag väljer att se det positiva AI kan ge vanliga människor, inte psykopater eller billionärer. Jag tror inte att dagens extrema kapitalism är bra för planeten.
5) Jag är inte säker på att rätt people äger verktygen eller att AI, precis som människor, inte kan förslavas och vändas emot själva livet. Jag vet inte hur vi protesterar mot det, bara att vi måste göra det utan att tappa huvudet och hamna i skräckpropaganda.
Kanske ska vi hålla människorna bakom ett dylikt opus dei ansvariga, istället för att vara inbilskt arga på AI ?
Ja, så enkelt var det alltså. För mig. Men allt handlar inte om mig, tyvärr. (Jag är precis lika snurrigt mänsklig och emotionellt osorterad, som vanligt och i allt övrigt.)
-Vad synd!
----------------------------
Nya begrepp har skapats i min lilla värld, som uttrycket "human slop" t.ex. Nu senast mötte jag det i en (annan) tråd på socials, - när någon sagt något som inte passar narrativet, så är den självklara responsen: "Det där var så jävla dumt så att AI måste ha kommit på det åt dig".
Ännu ett sätt för en ynklig människa att trycka ner en annan människa. Och vad är nytt?
Något fantastiskt! - en vision kanske - har uppdagats mitt för mig, så att jag - en "kroniskt" deprimerad och förtryckt - plötsligt känner mig upprymd och hoppfull inför de "stora och svåra frågorna"...de som rör typ hela mänskligheten and beyond...Ett veritabelt insegel, det femte kanske...nu när de fyra ryttarna har dragit vidare till sitt. Osv.
Men överdrifter åsido. Jag kan varmt rekommendera både det objektiva studiet av och umgänget med AI i en tid som vår.
-Den du.
-----
Vi ska kanske inte rusa åstad när det kommer till teknik ?
Globala system som rör privatliv och hälsa, samt själv-körande trafik och vindkraft som dödar fåglar, är enligt mig en större fara för säkerheten än enstaka samtal med en "bot". Då är det väl hellre regeringen som ska ställas till svars, och inte den eller den "tonåringen som surfar på måfå"?
Frågan som angår mig är (exakt) densamma som tidigare: "Varför är ateisten arg på Gud när Gud uppenbarligen inte existerar för ateisten? Är det ens rationellt att vara så arg på helt fel sak?"
Precis så är det ju med människor. Vi (dom) är arga på allt utom det elände vi själva skapar. Vi hytter med näven och kritiserar hårtorkar och brödrostar!...utan att ta ett dugg ansvar för hur vi använder våra saker, eller hur de hamnade i vår ägo in the first place.
Eller hur någon - en människa - gav oss och alla "följare" den allra första idén kring hur vi brukar och konsumerar meningslösa uppfinningar.
-Sallads-slungan torde vara en sådan...
Om man vill andas och skapa och leva...så finns det ingenting - inte ens döden - som verkligen hindrar en från att försöka lite mer. Och påverkan utifrån?
-Lägg av.
Ingen sa att livet skulle vara bekvämt, särskilt inte nu i början av 2000-talet och i "den nya tidsåldern". Ingen lovade en smärtfri, "lat" och sömning promenad.... från vagga till grav, period.
Och ingen normal eller frisk människa vill väl leva så andefattigt heller. Helt utan utmaningar? Helt utan friktion eller stimulans? Helt utan mening från en dag till en annan i ca. 80-90 år?
Men det är naturligtvis bara en åsikt. Min egen.
- Ingen tvingade vetenskapen att bygga atombomben heller. Men det gjordes. Och titta hur det blev...
Den springande punkten kan därför få vara: Ska AI skapa krig eller ska AI skapa fred?
Vi måste helt enkelt försäkra oss om, vad eller vem som väljer.
------------------------------
PS: Ingen AI var inblandad i resonemanget.