Jag har funderat mer på det här med "ledighet från verkligheten".
Idag t.ex., så skulle jag inte sätta på datorn. Absolut inte blogga. Och inte läsa nyheter. Jag skulle städa upp på uteplatsen istället. Och få en massa frisk luft.
Men vädret var inte riktigt så bra som jag hade önskat. Jag kände mig frusen. Och märkligt utvilad, trots att jag inte alls sovit bra. (Jag stördes av intryck halva natten, av groteska bilder från en TV-serie om en sadistisk seriemördare... som jag och min man tittat på i längre skov, typ 4-5 gruvliga avsnitt åt gången. )
Nu fick jag lov att tänka igenom "underhållningen" ett varv till över morgonkaffet. Vad är det som får en i övrigt normalt funtad tittare att plötsligt känna ökad sympati med förövaren? Men också ett milt förakt för gärningsmanna-profileraren, som ju knappast förstår det hon själv säger. I hela två säsonger har vi sett henne göra amatörmässiga analyser, ta onödiga risker samt äventyra hela utredningen.
-Morden var ju rent ohyggliga! Motbjudande, minst sagt.
Men vi har två säsonger av svävande brottsutredning kvar, att bara genomlida. Jag utelämnar också seriens titel, helt medvetet.
I säsong två handlar det uteslutande om mord på unga män. En recension i Aftonbladet varnar därför: "Det är våld mot kvinnor som driver handlingen".
-What else?
------------------------
Det är mycket som är "strange" i våra dagar. "Stranger Things" t.ex., en annan TV-serie, och som alla tycker är skitbra! (Jag såg en säsong, men kände bara uttråkning) .
-Barnslig, förutsägbar, repetitiv... och oerhört tröttsam för sinnena.
Själv spelar jag "Strange Horticulture" och "Strange Antiquities" på datorn. Ett tidsfördriv på ca. 20-30 timmar totalt, men ett inspirerande sådant. Varför jag hastigt drog slutsatsen att även den helt sinnesrubbade seriemördaren, som "plågade mig" natten igenom, faktiskt utgjorde en "Strange Medicine", men med betoning på strange.
Hela det resonemanget ebbade till sist ut... i en betydligt mer komplicerad tankegång än jag mäktar med just nu, men som jag fortfarande filar på. I lönndom.
-----------------------------
Expressen - en svensk kvällstidning - presenterar idag en ganska "strange" artikel om en influenser (vars konto har "avslöjats"), och som sprider falsk Iransk och antisemitisk propaganda till svenskar. Han sprider konspirationsteorier om Satan, gudbevars.
I artikeln beskrivs han som en komplett snurrboll vars slutsatser är allt annat än rationella. Alltså exakt samma "rant" som tiotusentals andra på "X" också drar, om pedofiler, om Satan, om Epstein, om eliten...och om moraliskt förfall, - om snusk, orättvisor och sionism.
- Internet respekterar inte nationsgränser.
Man kan givetvis undra var Expressens själva syftning ska landa. Är det sionismen som ideologi som bör högtidlighållas och försvaras av Expressen, och i så fall från Sumerernas kilskrift till Egyptens hieroglyfer? Är det Israels folkmord? Eller är det Satan, en biblisk och i allra högsta grad fiktiv figur, som bör bemötas med fonetisk respekt?
----------------------------------------
En "expert" reder ut: " Kampanjerna är en av de äldsta antisemitiska troperna" (en trop är en retoriskt vändning, ett slags metaforisk över- eller underdrift).
Man talar ju inte direkt till förnuftet, utan både anstiftar (influencers, tyckare och antisemiter), och går sen i svaromål (expressen, i ett upprört tonfall).
-Men då med troper the size of Jupiter!
Ponera för ett ögonblick att du landat på Jorden i en kapsel, och att detta är det första du lär dig. Ett märkligt retoriskt bildspråk som tar vid, när verkligheten inte längre räcker till.
------------------------------------------
Ett språkrör för Miljöpartiet, en ung man på Tik-Tok, får avsluta artikeln: "Jag ville diskutera innehållet med de här "påverkarna", säger liksom han. "Jag håller inte med om att Zelenskyj - en jude - går USA´s ärenden. Han kämpar ju för vår och hela Europas Frihet!"
-Ännu en trop? Det ena kan nämligen utesluta det andra, eller ej.
Ärlighet - i sin enklaste form - förutsätter att man vet något. Att man med säkerhet kan säga: Jag känner att detta är sant, i magen, i hjärtat och med förnuftet.
Vi kan visserligen orda om huruvida mänsklig "hypervigilance" faktiskt är tillförlitlig, om vem som driver en agenda eller vad vissa människor vill tro om hur världen fungerar . Det kräver samtidigt att vi distanserar oss ett stycke från dramat och hellre ställer frågan "hm,vad är viktigt här?"
Det första och mest viktiga (ärliga) kan vara Du själv. Att du faktiskt inte är tankeläsare. Du känner inte till allt om Ukrainas (eller USA´s eller Israels eller ens Irans) agenda, och du har inte all jävla "intel" på det. Du är inte en fluga på väggen i regeringars eller underrättelsetjänsters "situation-rooms". Du sover inte middag lite lojt på ambassader, och du deltar inte i toppmöten bakom lykta dörrar med "gubbar" du inte känner namnen på. Du är inte militär- eller politisk strateg heller. Inte ens expert.
Du är faktiskt bara du, i ditt eget Oval office. Och du har ett val: Att delta, och ivrigt bygga på förvirringen. Eller inte.
 |
| And neither should you... |
(Inte heller är du en förmodat sinnesrubbad världsledare, alltså en grandios och grym despot med stora hål inne i huvudet. Men du har ändå en mycket tydlig uppfattning om vem som i så fall avses, alltså vem som är den "ondaste" av onda, också när dylika meningar går isär. Rätt eller fel?)
Detsamma kan sägas om politiska influencers ( Y-tubers såväl som media i allmänhet). Deras jobb - att föranstalta och tillgodose behovet av subversiva budskap - behöver inte grunda sig i några som helst konkreta fakta. Det enda som krävs här är att en misstanke (i det breda folklagret) redan väckts.
- Att ett frö har såtts? Skiter björnarna i skogen?
Media-människans motiv (eller "agenda") kan därför grunda sig i en lagom stor del kunskaper, dvs saker som absolut inte går att förneka... men också en hel del fantasifulla "föraningar" som späs på. Aningar... som sen driver en helt galen opinion till vanvettiga stordåd, tvärs igenom genom det numera talade språket.
Det är nu upp till dig - som mottagare - att bedöma sensoriskt hur du uppfattar det "kodade" eller mystiska tungomålstalandet. Känslan (eller misstanken du har) kan sedan kanaliseras i diverse "banor", ofta benämnda som "korridorer", - till vilka man förhåller sig "all in" eller bara planlöst flanerande... fram och tillbaka som en fånge på Säters fasta paviljong.
"För en del patienter ter sig vandrandet som behagligt. Golvet av linoleum ger en bra bounce. Sträckan är kort och fönsterkarmar vackert dekorerade med krukväxter. Stora fönster släpper också in ljus."
Något som en observatör , typ en psykiatriker anno 1936, kanske kläckte ur sig när han studerade den tryggt vaggande kontrollgruppen med ett kliniskt men illvilligt falköga, - men utan att med ett ord nämna den hårt ansatta testgruppens omänskliga kval ?
- Man vill gärna tro på det som sägs. Jo, för så är det.
Här är det inte det banbrytande experimentet som sådant, - iskalla, ömsom kokheta bad, elektriska chocker eller förgiftad mat, som i huvudsak driver handling till empiriskt resultat, bara det faktum att det är kontrollgruppen som är själva experimentets huvudsak... emedan de som utsätts för minst sagt "omild behandling" enbart tjänar som dekorativa element - försöksdjur - i en för "vetenskapen" ointressant bakgrund.
-Deras lidanden är av försumbart, uttjänt värde. Femtio eller fler år av experimenterande på just dom, och vi kan sätta de verkliga planerna i verket.
För åter andra är promenaden evigt tröstlös genom livstider. Solljuset, som silas genom flortunna gardiner i institutionens dagrum, träffar inte synnerven som något annat än en brännande, ihållande smärta. Patienten söker sig i sin alienering till mörkret... och till platser där hemliga - kanske förbjudna tankar kan ta form, och sen explodera likt spridda stjärnor i en nebulosa...
Konspiratoriska nervbanor, men banor som samtidigt kopplar samman patientens olika hjärn-områden med ryggmärgen, och som samtidigt speglar och förstärker den egna (oftast helt korrekta) misstanken:
- Det är något som inte stämmer...
Du - käre medintagen - vet inte mer är jag vet, om t.ex. "motiven hos en i alla stycken fiktiv seriemördare som jag såg på TV igår", men som nu fyller mitt sinne med ömsom skrämmande, ömsom klargörande psykologiska teorier rörande den mänskliga naturen.
Men du tror att du gör det.
---------------------------------------
Ord som antisemit, konspirationsteoretiker eller för all del ordet trop, kan precis som det uttjatade "the narcissist!" vara en boogeyman under din säng där i cellen. För vem är THE ?
- Han går från rum till rum om natten och "sprider sin lögnaktiga propaganda i gasmolnet", oavsett varifrån det kommer eller hur det uppstod. Du, precis som jag, får nog lov att gå på "känsla här". Vi får tycka. Och vi får tro.
En "känsla" alltså, men en förnimmelse som drivs av en rent viljemässig oförmåga att acceptera vissa saker (vissa "sanningar") som jävligt obehagliga.
--------------------------------
- Jag känner ett extremt obehag, alltså finns jag".... sa aldrig Descartes. Det kunde han kanske ha sagt idag.
Om historien (samt fakta och konsensus kan bekräfta...), att t.ex. Israel (och sionismen) otillbörligen har ockuperat landområden och samtidigt förtryckt, tvingat, fördrivit och torterat människor (även judar). Och om vi samtidigt erkänner FN:s stadgar om mänskliga rättigheter (som en gemensam överenskommelse). Men också erkänner Internationell lag och rätt som varande (borde vara) gällande som vägledande direktiv, för alla världens länder... så uppstår ett aldrig så knepigt problem.
Extremerna och slagorden, framställda som insinuanta troper, kan enbart utgöra uttryck för en djupt känd desperation över sakernas faktiska tillstånd:
Israel - politikernas darling♥ - överväger eventuellt att använda kärnvapen.
Fifa - alltså fotbollsfederationen, har därför beslutat att sätta ned foten och bötfälla Israel med 1,7 miljoner skr.
------------------------
Det "falska och konspiratoriska" budskapet (ovan i bild) kan samtidigt få sammanfatta hela ståhejet i artikeln i Expressen.
- Kapitalism, kolonialism och/eller mossig religion... som system och för övrigt (etiskt eller ej) - var oss icke givet från dag ett (när fiskarna fick fenor och ägg gick på land osv.) Vi kan faktiskt veta detta.
Det finns märkligt nog också en tideräkning före Israel.
-En tid som islamofoben/sionisten sällan undersöker som varande möjlig.
Det slags uppgivna och oroade modfälldhet, alltså... som i synnerhet drabbat alla de terroristkramare (läs: "humanister och vetenskapligt sinnade", men också rena snurrbollar) som epidemiskt men mycket principfast stödjer - genom demokratiska protester - t.ex. Palestinas, Syriens, Jemens, Libanons och Irans internationella och folkligt förankrade rättigheter på alla sätt och vis, men som också ställer sig bakom den "tredje världens", och för all del hela mänsklighetens, överenskomna dito... och som därför... genom basala och utbrett mediala troper nu drivs ut i ett ingenmansland belastat av politisk och religiös psykos.
-Jesus, take the wheel!
Men också av, en djupt känd och mänsklig längtan...efter reson, logik, sinnesfrid och förnuft.
- Näh...Det finns inget "intellektuellt" i det där, säger den svenska ungdomspolitikern - språkröret - i artikeln. "Jag hade ju en åsikt!"
Varpå en hel drös gamla dammiga böcker faller tungt till golvet med en duns... och förblir liggande, orörda.
Och med det får vi faktiskt låta oss nöjas.
---------------------
Update: TikTok stänger ned
"På X, tidigare Twitter, skriver han: ”När människor försöker få mina konton på TikTok och Instagram nedstängda bara för att jag uttrycker en avvikande åsikt måste man ställa sig frågan vilket samhälle de egentligen vill ha”.
...bara det att "åsikten" inte är väldigt avvikande. Mister du en står dig tusen åter...
------------------------------------------------
PS: Jag vill också passa på att kritisera tv-showen "Svenska Nyheter". Ska det där vara roligt? Nej, fy bubblan vilket patetiskt program.
Byt namn till "Svenska Dumheter".